Jag märkte hur han började gömma mobilen, hur han raderade sms. Jag märkte hur han stängde ned internetsidan så fort jag kom i närheten. Han flyttade sina msnkonversationer, bytte lösenord varannan dag. Det var då det svartsjuka monstret inom mig kom till liv.

Jag fick tag på hans mobil, det blev som ett beroende. Ett svidande beroende. Varje gång jag läste smsen hittade jag sms från andra tjejer, som flirtade. Jag hittade konversationer som handlade om sms-sex. Jag såg bilder han skickat, avklädda bilder. Jag hittade bilder han mottagit, bilder på deras bröst. Bilder på dom nakna. Det var inte bara en tjej han skrev med, utan ett flertal.

Jag rasade totalt varje gång, han som varje dag sa hur mycket han älskar mig. I hemlighet fick han andra tjejer att bli kära i honom. Varje dag flirtade han med andra. Bakom min rygg. Jag vet inte hur lång tid det gick, men sen knäckte jag lösenordet till hans dator, jag kom åt konversationer. Ännu ett känslomässigt helvete började.

Att läsa konversationerna, en efter en, det var som om någon ryckte ut mitt hjärta och stampade på det. Han verkade totalt ha glömt att han hade en flickvän. Och vårat förhållande var dessutom bra, det var fullt av kärlek och passion. Men ändå så skapade han dessa kontakter, med tjejer som på olika sätt var väldigt lika mig. Dom hade samma ursprung, samma intressen, samma utseende, många av dom hette även likadant.

Samtidigt som det krossade mig, att veta vad han höll på med, jag kunde inte berätta. Han skulle bli arg, jag hade snokat. Men till slut insåg jag att det spelar ingen roll, visserligen hade jag gått över gränsen -absolut. Men varje gång jag gjorde det hittade jag tecken på psykisk otrohet.

En dag hittade jag konversationer med en av mina vänner, han berättade hur perfekt kropp hon hade. Jag fick veta att dom träffats bakom min rygg och meningar som "berätta inte det för henne" var skrivna alltför ofta. Jag blev förbannad och erkände vad jag gjort, för att få en förklaring ifrån honom.

"Jag har dåligt självförtroende. Jag älskar dig. Men jag har redan dig. Så, jag ger andra komplimanger för att själv få det tillbaka. Det känns skönt att höra det från utomstående.."

Fram och tillbaka i flera år pågick det här, han skrev, jag läste i smyg. Jag blev förbannad och ledsen, han sa förlåt. Jag förlät. Om och om igen. Det här fick mig att falla rakt ner i asfalten, tusen gånger om. Det sved varje dag. Varje dag sjönk mitt självförtroende och jag ansåg mig vara den mest oälskade flickvännen i världen.

I nuläget så är det där det förflutna, jag kollar inte igenom hans sms, jag läser inga konversationer. Vi har en annan relation nu, en med en starkare grund. Vi älskar på ett sätt vi inte gjort tidigare. Vi är nykära efter flera år. Men varje gång hans mobil vibrerar så väcker det monstret till liv inom mig. Speciellt om jag råkar se att det är från hon, hon som naglat sig fast.

Jag har fortfarande känslan av att inte vara tillräcklig, att inte duga. Att jag inte är tillräckligt vacker för hans ögon att vila på. Att han söker efter annat bakom min rygg. Men detta är något som kommer ta en lång tid för mig att bygga upp igen. Jag tar en dag i taget. Försöker koncentrera mig på kärleken han ger mig idag. Man har alltid ärr ifrån det förflutna, dom försvinner aldrig helt. Men dom kan blekna med tiden.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

De senaste månaderna har försvunnit på bara några sekunder, känns det som.Mitt liv är fint nu, det är vackert och mina andetag är väldigt lugna.Hur är det med fina er?tell me.  ...

jag vet egentligen inte om jag fick svar eller inte, men det rösten på andra sidan telefonen sa - det stämde. förvirringen kvarstår, samtidigt som jag skapar fler frågor i hjärtat som jag behöver svar på. ...

Jag dras åt två olika håll. Och jag har aldrig upplevt det här förut, känslan av att absolut inte veta vad som är rätt. Vad som är fel. Jag vet inte vad jag ska göra, hur jag ska göra, eller vad jag ens vill.   Det hände något, han med världens f...

det har varit tomt på ord här. jag kommer fylla på, behöver lätta mitt hjärta lite. men inte just idag.   (jag har en till blogg, en "öppen". men vill ni ha den får ni skicka kommentar) ...

det här är inte okej, det du gör mot mig. hur du ena dagen fyller mitt liv med kärlek, för att nästa dag hota med att bara fylla det med avsked. jag orkar faktiskt inte ta mig igenom samma helvete igen, även fast jag vet att jag skulle klara det. men...