Direktlänk till inlägg 18 februari 2011
Vi lärde oss lita på varandra igen, vi blev kära på nytt och vi började älska starkare än vad vi gjort innan. Vi har delat nästan halva våra liv tillsammans. Att behöva bygga upp förtroende för varandra, att behöva reda ut allt man gått igenom. Vart det gick fel någonstans, hur vi hanterade det som hände och vad vi vill ska hända i framtiden. Det var ett behov vi behövde fylla.
Nu, idag -5månader efter att vi bestämde oss för att "nej, vi kan inte vara utan varandra. vi måste träffas, prata igen och bara vara vi.." så är vi stadigare än någonsin. Vi pratar ärligt om allt, vi säger allt, vi skapar drömmar tillsammans och planerar framtiden.
Det finns dock en punkt som inte är utredd till fullo än. Och det har jag nämnt i tidigare inlägg. Det finns vissa saker som är hans, som hon har beslagit. Och innan han fått dom så är vi inte riktigt fria. Men det kommer hända snart och den vetskapen gör det lite lättare. Jag är fortfarande känslig till tusen när det handlar om henne, om dom och allt som hänt. Det fick mig som sagt att få minst 3 stora panikångestattacker varje dag, som varade i timtals. Det är känsligt för mig.
Jag har aldrig mått så dåligt som jag gjorde under dom där månaderna, jag har aldrig känt mig så levande död. Att ta ett andetag var svårt, att komma fram ur gömman under täcket var något som gjorde mig livärdd. Att behöva lära sig att lita på sig själv, att ens trygghet var borta och man behövde bli sin egen hjälte. Det var förjävla svårt, men en dag tog jag mig i kragen och insåg att livet blir inte mer än vad man gör det till. Jag slutade dricka, jag kämpade med attackerna, jag stärkte mig själv och jag tog mig ur helvetet. Jag räddade mig.
Och nu räddar vi varandra
De senaste månaderna har försvunnit på bara några sekunder, känns det som.Mitt liv är fint nu, det är vackert och mina andetag är väldigt lugna.Hur är det med fina er?tell me. ...
jag vet egentligen inte om jag fick svar eller inte, men det rösten på andra sidan telefonen sa - det stämde. förvirringen kvarstår, samtidigt som jag skapar fler frågor i hjärtat som jag behöver svar på. ...
Jag dras åt två olika håll. Och jag har aldrig upplevt det här förut, känslan av att absolut inte veta vad som är rätt. Vad som är fel. Jag vet inte vad jag ska göra, hur jag ska göra, eller vad jag ens vill. Det hände något, han med världens f...
det har varit tomt på ord här. jag kommer fylla på, behöver lätta mitt hjärta lite. men inte just idag. (jag har en till blogg, en "öppen". men vill ni ha den får ni skicka kommentar) ...
det här är inte okej, det du gör mot mig. hur du ena dagen fyller mitt liv med kärlek, för att nästa dag hota med att bara fylla det med avsked. jag orkar faktiskt inte ta mig igenom samma helvete igen, även fast jag vet att jag skulle klara det. men...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
|||
14 |
15 |
16 |
17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 |
23 | 24 | 25 | 26 | 27 |
|||
28 | |||||||||
|