Hon försöker andas andetag som inte är hennes. Hon spelar med i ett spel utan att vara medveten om att hon för länge sen är den som förlorade. Hon lever på fantasiminnen och minnen som enbart har betydelse för henne, minnen som han redan har glömt. Han har gått vidare med den som redan för många år sedan vann hans hjärta.

Hon inser inte att hon faktiskt inte var någon mer för honom än den närhet drogerna framkallade. Bakom hennes rygg sa han, från början till slutet, sanningen. Han bar en fasad för att inte spränga hennes redan trasiga hjärta. Han var den som höll upp henne, hon hade fått honom till att inte våga lämna henne. Hennes fall är inget han, trots den falska kärleken för henne, ville ansvara för.

Nu vill hon inte släppa taget. Hon naglar sig fast med allt hon har. Hon skriker i ena sekunden, gråter i andra. Efter ett tag säger hon ingenting alls. Men sen försöker hon påminna med små meningar, bilder. Påminna honom om något han vill glömma. Han vill inte ens lämna en blick åt hennes håll. Han vill stänga dörren som aldrig skulle öppnats. Han vill att hon lämnar hans liv, lämnar varenda minne, tanke, känsla och dröm.

En sista gång kommer hon få se honom, av den anledningen att hon har saker som är hans. Men efter det är den sagan hon trodde hon skulle få uppleva totalt över. Alla blad är skrivna och den slutade inte som hon ville. Den hade aldrig slutat som hon ville, för hon byggde det på en dröm som bara hon ville uppleva.

Han slutade aldrig älska sin försöka kärlek, och hon slutade aldrig älska honom.
Det var hela tiden dom, vi.

På ett sätt tycker jag att det är sorgligt, hon lämnade ut sitt hjärta till fel person. Men hon sårade rejält på vägen, vilket hon tydligt dolt om hon är medveten om det. Vilket hon borde, ingen är så förbannat blind att dom inte inser när dom går över den gräns för vad som är tillåtet och inte. Att spänna fast sina blickar i en kille som den man vänder sig till för råd älskar som mest, det är förbjudet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

De senaste månaderna har försvunnit på bara några sekunder, känns det som.Mitt liv är fint nu, det är vackert och mina andetag är väldigt lugna.Hur är det med fina er?tell me.  ...

jag vet egentligen inte om jag fick svar eller inte, men det rösten på andra sidan telefonen sa - det stämde. förvirringen kvarstår, samtidigt som jag skapar fler frågor i hjärtat som jag behöver svar på. ...

Jag dras åt två olika håll. Och jag har aldrig upplevt det här förut, känslan av att absolut inte veta vad som är rätt. Vad som är fel. Jag vet inte vad jag ska göra, hur jag ska göra, eller vad jag ens vill.   Det hände något, han med världens f...

det har varit tomt på ord här. jag kommer fylla på, behöver lätta mitt hjärta lite. men inte just idag.   (jag har en till blogg, en "öppen". men vill ni ha den får ni skicka kommentar) ...

det här är inte okej, det du gör mot mig. hur du ena dagen fyller mitt liv med kärlek, för att nästa dag hota med att bara fylla det med avsked. jag orkar faktiskt inte ta mig igenom samma helvete igen, även fast jag vet att jag skulle klara det. men...